Hallå!
Jag ville testa mitt nya redigeringsprogram. Jag har inte gjort något avancerat, redigerat ögon. Det är första gången jag fattar hur man gör.
"Ögonbilden" är tagen från hemsidan www.makeuponista.se. En väldigt bra blogg för makeup och sånt! 
Originalbilden

Redigerat


Som sagt jag är bara nybörjare och jag vill lära mig ännu mer. Säg till om ni har någon bra blogg om redigering!
Vi ses

Klockan 6 var vi där och det var redan en massa folk! Alla var glada och förväntansfulla inför alla artister som skulle sjunga. September skulle ju vara där och då lockade det människor.
Veckan innan de kom till Norrköping hade de varit i Linköping och då hade det spöregnat. I norrköping var det strålande sol och en fläckfri himmel hela kvällen, Norrköping skiner alltid upp! Tur eller skicklighet?

Första Rix fm festivalen anordnades 2000 och elva år senare åkte jag dit! De får nog stå ut med mig nästa år också...

Martin Stenmark tyckte jag hade det bästa framträdandet, men September väntade ju alla på, så när hon kom in blev alla som galna!

"Hur kan man göra för att få bättre syn, Doktor Roberts?", frågade lilla Lisa.
"Man får bra syn av morötter och man får finare pigment av den oreanga grönsaken", sa doktor Roberts. Lilla Lisa stirrade storögt på doktorn.
"Är det sant!... Doktor Roberts", svarade Lisa.
"Har jag någonsin ljugit för dig Lisa?", sa doktorn. Lisa funderade och kom fram till att en doktor av alla människor måste väl tala sanning.

När Lisa nästa dag ville köpa morotsfrön sa Lisas mamma:
"Men du har väl då aldrig gillat grönsaker!"
 Lisa skakade på huvudet.
"Doktor Roberts säger att man får bra syn av morötter.", svarade lilla Lisa.
"Du har ju redan så bra syn. Mormor skulle däremot behöva en hel drös med morötter.", sa Lisas mamma. Lisa fnissade till, men blev genast allvarlig och förklarade varför hon ville odla morötter.
"Jo, förstår du. Det bor massor med vackra små älvor i vår trädgård och om jag äter MASSOR av morötter kan jag se dom. När jag kan se älvorna vet jag att jag inte trampar på dom och när jag vattnar blommorna ser jag så att jag inte häller vatten på deras vingar. För om deras vingar blir blöta kan de inte flyga." Lilla Lisas mamma stirrade tårögt på sin dotter.
"Kom så köper vi massor med morotsfrön och planterar i hela trädgården!", sa Lisas mamma.

Glöm inte att rensa morotslandet för annars blir dom....

såhär..

Vi gick tillsammans hand i hand på en stig i skogen. Fåglarna kvittrade och sjöng de mest fantastiska sångerna jag någonsin hört. Långt bortifrån kunde jag höra det porlande ljudet från en bäck. Min vän höll fortfarande min hand och vi vikte av från stigen. Han ledde mig igenom några träd med illgröna löv och framför mig bredde det ut sig en stor äng.

Det var precis som i en film. Blommorna verkade aldrig ta slut och fåglarnas kvitter blev bara ännu finare. Solen stod högt upp på himlen och inte ett enda moln kunde jag finna.

Det var precis som i en film. Min hand-i-hand-kompis lade sig ner över ängen. Jag gjorde samma sak och jag förvånades över att det var så mjukt. Vi låg där en stund och andades in alla dofter man kunde känna och lyssnade på allt ljud man kunde höra. Jag trodde jag befann mig i himlen.

Just då stannade hela filmen upp och jag kom tillbaka till verkligheten. Min just-nu-liggande-på-en-fanstastisk-äng-vän sa: Jag tycker inte att vi ska vara vänner längre. En stöt for igenom hela min kropp. Det här är inte min vän som talar. Det kan inte vara det. Jag öppnade ögonen och sneglade åt min sida. Det var min vän som låg där. Jag kollade upp mot himlen och jag frågade stjärnorna tyst i mitt huvud. Vad var det som hade gått fel. Varför förstörde han den här stunden? Allt var ju perfekt. Jag lyckades samla ihop mig till ett svar…

Det var precis som i en film. ”Varför då?”, svarade jag honom. ”För jag vill vara mer än din vän”, sa han. Hela jag mjuknade. Stöten som jag hade känt av tidigare försvann i tomma intet. Jag vände mig om på sidan för att kunna se hans ögon. Han tittade redan på mig. Min väns ögon glittrade. Jag fick en känsla i magen som jag inte kunde beskriva då. Fast det kan jag nu. Jag var kär.

Det var precis som i en film. Den enda skillnaden var att det var på riktigt!